Skydd

Är det en skyddsmekanismus som gör att att jag väljer att binda mig känslomässigt vid en gift man som tydligen är rädd för mig.
Är jag själv rädd att bli känslomässigt engagerad i någon för att det skulle hota min nyvunna självständighet.
Väljer jag därför det ofarliga och säkra.
Jag kan längta och sakna honom utan att vara rädd att han ställer krav.
När jag ligger i sängen fantiserar jag om situationer när han tar kontakt med mig och vi älskar med varandra.Han tar på mig och undersöker min kropp med sina händer och tunga.
Han gör precis det jag vill han ska göra och jag känner mig totalt tillfredställt efteråt.
Jag har haft älskare de sista åren men ingen har lyckats tillfredställa mig känslomässigt på detta sätt.
En var en fantastiskt älskare och vi gjorde sådant jag aldrig gjort förrut. På bordet till exempel men det kändes som ren sex. Efteråt kände jag mig kroppsligt tillfredställt men inte själslig.
Eller är det så att jag för en gångs skull verkligen älskar en man utan att kräva motprestation för min kärlek.
Jag vet att om han ringde mig och bad mig möta honom någonstans skulle jag släppa allt jag har för händer och ge mig iväg till honom.
Jag har till och med kollat hur lång tid det skulle ta mig att duscha, borsta tänderna, kasta på mig kläder och till min ytterdörr. 4 minuter. Till bilen 2 minuter till. Min bil är alltid tankat så jag kan åka 20 mil.
Det är inte så att jag väntar men jag är beredd.
Jag är på en dejtingsajt och får dagligen förfrågningar men det lämnar mig helt kallt.
Det är med andra ord ingen brist på tillfällen till att lära känna någon trevlig man men jag kan bara inte. Det bär emot.
Jag vill bara ha honom.
Det är inget problen för mig för jag trivs och vill ha det så här.
Det jag undrar ibland är varför.

Kompromiss

Jag gick igenom en livskris för några år sedan vid min skillsmässa efter ett långt äktenskap.
Jag kom ur krisen som en hel människa och jag bestämde mig för att när det gäller mitt känsloliv kommer jag aldrig mer att kompromissa.
Jag kommer aldrig mer att ställa mig i en beroendesituation till någon annan människa.
Om jag älskar någon kommer jag att göra det fullt ut utan hänsyn om mina känslor är besvarade eller inte.
Jag älskar och längtar efter X. och jag lever ut mina känslor. Jag kan leva med det och han vet om det och han får leva med den vetskapen.
Han lever i ett äktenskap utan sex och kärlek som är baserat på och hålls ihop av prylar och ekonomin och släkt och vänner.
Jag vet hur svårt det är att bryta sig loss ur dom materella bojorna men med facit i hand vet jag att det är värt vartenda tår och ångestattak.
Det är synd om alla människor som inte har förstått att man lever bare ett enda medvetet liv. Skulle det mot förmodan finnas ett liv efter detta eller reinkarnation kommer det i så fall vara ett annat liv utan vetskap av det nuvarande.
Jag tycker synd om människor som inte har förstått att dom kommer att dö en gång utan lever som om dom vore odödliga .
Själv lever jag ett liv som tillfredställer alla mina behov och hellre än att ge mig till en man som jag inte älskar fullt ut låter jag mina fantasier om X. tillfredställa mina behov av erotik och sex.
Hur man än gör slutar det alltid likadant med en orgasmus.
Fast han inte är hos mig fysiskt tillfredställer han mig helt och hållet på den vägen och jag slipper ha en man i huset som bara skulle vara i vägen i mitt övriga liv och skapar irritation i min vardag.

Fantasia

Vem är jag?
En kvinna i som lever ett harmonisk singelliv med familj som består av barn och barnbarn. Som har ett bra arbete och ett bekymmerfritt liv.
Jag har en hemlighet, en längtan.
Efter erotik.
Men inte med vem som helst.
Sedan ett år tillbaka finns bara en man som tar upp min fantasi.
Jag har bara träffat honom en enda gång. Vi har ingen kontakt.
Han kallar sig X. Han är polis och gift och vi har inte ens tagit varandra i hand.
Ändå vill jag inte ha någon annan. Får jag inte honom vill jag inte ha någon alls.
I den här bloggen tänker jag skriva av mig min längtan.

Livet

Vad vore livet utan erotik ?